Skrylle skog betyder storskog. Namnet är noterat redan på 1600-talet. Stavningen Skrulle och Skrölle förekommer också.

 

Park o naturkontoret inom Tekniska förvaltningen, Lunds kommun har skrivit två st sammanställningar kring Skrylleområdet. De heter "Skrölleplatsen" och "Sockengräns". Här kan du ladda ner dessa två redogörelser (Word-filer):

 

Skrölleplatsen.doc Sockengränsen.doc

 

Fram till medeltidens slut var den magra jorden uppe på Romeleåsen mellan Lund, Dalby, Södra Sandby och Torna Hällestad bevuxen med lövskog. Skogen sträckte sig ursprungligen ända till Arendala strax utanför Linero i nuvarande Lund. Området var utmarker för byarna Rögle, Tygelsjö, Ryd, Måryd och Abusa och bildade samtidigt gräns mellan socknarna Dalby, Sandby och Torna Hällestad. Här tog man ved och lät boskapen beta. Det fick till följd att skogen ersattes successivt av betesmark och enfälader med inslag av ljung (det kan man fortfarande se rester av på olika platser i området, bl. a. vid Sönnervång, Billebjer, mellan Dalby och Hällestad och i delar av Gryteskogsreservatet).

 

År 1664 gav den svenska generalguvernören Dalbys och Hellestads bönder tillstånd att nyttja skogen. Redan efter tre år var han tvungen att återta tillståndet för att på så sätt rädda området från total skövling. Storskiftesreformerna 1752 och 1776 gynnade åter utvecklingen mot öppna marker och 1776 var 60 procent kalhuggen. Enbuskar på heden och al i kärran var i stort sett de enda träden på 1800-talet. Rester av den ursprungliga skogen kan man spåra i Gryteskog, Prästaskogen, Abusa, Ryd samt i Dalby Söderskog och Norreskog. 1873 köpte staten merparten av fäladsmarken och började plantera granskog för att få större ekonomiskt utbyte av "Dalby kronoskog" som området kallades på den tiden.

 

Man planterade då 80 procent av områdets yta med gran (en ny generation av gran har sedan planterats på samma område efter avverkning). Samtidigt planterade man enbart små bestånd av ek och bok. Redan på 1800-talet planterades alltså granskog på fäladsmarken med statsmakten som drivande kraft. Runt Rögle dammar, som försörjde Lund med dricksvatten, planterade man in gran för att löv inte skulle falla ner i vattnet. Man ansåg också att betesdjur var en hälsorisk runt dammarna. Därför undvek man betande djur just där och granplanteringen fortsatte även på stora delar av området under 1900-talet.

 

Naturen har på egen hand och utan planeringsinsatser gett tydliga fingervisningar vad som varit fel i skogarna. En stor del av den äldre granskogen blåste ner under stormen den 17 oktober 1967. Omfattande stormfällningar skedde även 1981 då ca 30 hektar skog blåste ner. 1982 var det dags för nästa stormfällning och då föll ytterligare ett tiotal hektar. I januari 1993 kom nästa hård storm och i efter den föreslog dåvarande kommunekologen i Lunds kommun, Nils Englesson, att huvudsakligen lövträd skulle planteras på de stormfällda ytorna. Kommunen beslutade då att följa hans anvisningar.

 

Först i slutet på 1970-talet började naturvårdsambitionerna slå igenom i Lunds kommun. Man föreslog då att man skulle plantera blandskog på vissa skiften något som "skogsfolket" ansåg vara mycket radikalt. När administrationen av skogsskötseln överfördes från fastighetskontoret till Park- och Naturförvaltningen blev det lättare att få gehör för naturvårds- och friluftssynpunkter. Denna förvaltning var nämligen inte enbart lönsamhetsinriktad, utan man tog även stor hänsyn till det rörliga friluftslivets behov av markområden för friluftsliv och motion.

 

En naturvårdsinriktad skogsbruksplan för kommunens skog upprättades med hjälp av Skogsvårdsstyrelsen. Samtidigt gjorde Domänverket detsamma för sin areal. 1995 blev en ny sådan plan klar inom ramen för ett forskningsprojekt hos SLU Institutionen för landskapsplanering) och Skogsstyrelsen där man även hade tagit hänsyn till friluftslivets intressen.

 

Denna plan gäller idag för står Skogsvårdsstyrelsen i samråd med Lunds kommun, Stiftelsen för fritidsområden i Skåne, Länsstyrelsen, Friluftsfrämjandet och Skryllerådet. Planen ska på sikt minska andelen barrskog till 10 procent. Skogen har ett ganska rikt djurliv. Lunds kommun och Stiftelsen för fritidsområden i Skåne arrenderar ut jakten inom i första hand Skrylle reservatet. Friluftsfrämjandet är den största jakträttsinnehavare. Vi följer helt reservatets bestämmelser och under Länsstyrelsens överinseende beskattar vi djurstammarna för att på så sätt begränsa de skogsskador som viltet orsakar. Vi jagar ca 10 måndagar oktober - januari rådjur, dov- och kronhjort samt hare.

 

Måryd med Skrylles största höjdskillnader (nära 100 meter) är ett av de mest besökta områdena hos oss. 1989 blev detta område naturreservat. Den private markägaren har stora problem med de många besökarna och som en kompensation lät kommunen 1984 rensa de gamla fiskedammarna som kallas för Boijsens dammar. Marken är alltså fortfarande i privat ägo men Lunds kommun är naturvårdsförvaltare och ansvarar för tillsyn och vård. För att underlätta för besökare har vi byggt en större parkeringsplats i norra delen av Mårydsområdet.

I dag är skogsbruksplanens målsättning att minska granens andel med 10 procent i hela området för att på så sätt att öka möjligheten att ströva runt i skogen. Det kommer också att positivt påverka den biologiska mångfalden. Utbytet för svamp- och bärplockare kommer att öka. Huvudsaken är att bättre motsvara den naturligt framvuxna skogen som fanns här på medeltiden (granen förekommer inte naturligt i södra Skåne).

 

Men natten mellan den 3 och 4 december 1999 började en ny epok i områdets historia. Då blåste ca 100 ha granskog ner i en av de svåraste stormar som någonsin rasat i Skrylleskogen. Läs vidare om det längre fram i denna historiebeskrivning.

 

 

 

Området har länge ägts av två stora markägare, Domänverket och Lunds kommun. Staten har sedan århundraden ägt marken vid Dalby hage med Söderskog och Norreskog. Söderskog blev redan 1918 nationalpark. Sedan dess har man lämnat området orört som en slags urskog. Bara i östra delen har man ljushuggit för att klara gamla hagmarksträd från beskuggning och död. Almsjukan som drabbat en del träd, har också tvingat fram röjning under senare tid. De ädla trädarterna dominerar i Dalby Söderskog.

 

Genom den spontana igenväxningen har vi här idag ett värdefullt referensområde för studium av vegetationssuccessioner i skogsmark på våra näringsrikaste jordar i södra och västra Skåne, påpekar fd kommunekolog Nils Englesson. Han anser därför att området ska förbli nationalpark eftersom det är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige.

 

Efterhand har även andra områden blivit naturskyddade. Dalby Norreskog, Fågelsång. Gryteskog, Prästaskogen, Borelundsåsen och Prästamöllan blev naturreservat och Billebjer blev ett naturvårdsområde. Knivssåsen blev ett domänreservat.

 

 

Skryllestugan               Ett särtryck från Lunds Dagblad förmodligen från slutet av 1960.talet; klicka här

 

Friluftsfrämjandets Lundaavdelning, bildat 1932 av kapten Einar Otterdahl, hade under 1940-talet börjat med andra friluftsverksamheter vid sidan av den traditionella skidåkningen, som man främst åkte vid anläggningen i Frostavallen i Höör. Antalet medlemmar i föreningen ökade för varje år. Tack var att några entusiaster inom föreningen hade arbetat i åratal för en egen stuga, fick föreningen en tomt till skänks av Dalby Stenkross AB i norra delen av Dalby.

 

Stommen till en militärbarack från Kalix blev en lämplig klubbstuga. Arkitekt Hans Westman ritade en tillbyggnad av stugan och den 8 juni 1952 invigde man den nya stugan som blev stuga nr 148 inom Friluftsfrämjandets verksamhet i Sverige. Invigningen gjorde Centrala Friluftsfrämjandets vd friherre S Fleetwood.

 

Ganska snart hade föreningen huggit fram och skapat nya spårslingor för löpning, vandring och orientering. Första året lockade man 1 800 besökare till stugan. En av dessa var idrottsledaren Sven Håkansson, som 1954 startade organiserad motionsträning i grupp. Så småningom behövde föreningen en ny byggnad för omklädnad och byggmästare Harry Karlsson skänkte då en manskapsbod.

 

Många fann, i likhet med smålänningen och styrelseledamoten i Friluftsfrämjandet professor Olof Nordström, ett andningshål i Skrylleskogen. Lundaslätten är inte bara fattig på skog utan även allemansrättsligt tillgänglig mark för den som vill ströva fritt.

 

Gymnasielärare Gustaf Ask från Katedralskolan ordnade i början av 60-talet dagstävlingar för ibland upp till 600 skolelever. Han startade också testcykelverksamhet 1963. Året efter byggde man en bastu intill stugan. Motionsgruppen "Svettdroppen" hade då 590 deltagare.

 

Under oktober 1967 drog en kraftig storm med inslag av orkan fram genom Skrylleskogen. Stora delar av skogen blåste ner. Såväl spår som karta fick göras om för att stämma överens med hur den nya verkligheten såg ut efter stormen.

 

1968 var det första elljusspåret färdigt. En 850 meter lång slinga med Åkerlund & Rausing som sponsor. Stugan blev för liten eftersom Friluftsfrämjandet i Lund ökande i medlemsantal för varje år. En kommitté som bestod av Sven Håkansson, Olle Larsson, Ingvar Persson och Tore Grahm arbetade tillsammans med arkitekt Kjell Nilsson och stadsingenjör Erik Tengborg för en ny och större anläggning.

 

1969 kunde man gemensamt peka ut platsen för vad man hoppades skulle bli den nya Skryllegården. Lunds kommun var med i planeringen redan innan man hade hittat någon ny byggplats.

 

Först tänkte man bygga strax väster om den gamla Skryllestugan, men man övergav snabbt denna tanke då Vägverket samtidigt presenterade en plan där man skulle bygga en väg mellan den befintliga tomten och Skrylleskogen (denna plan har aldrig förvekligats). Man kastade då blickarna på ett område vid landsvägen mellan Dalby och Södra Sandby. Men Dalby kommun hade just beviljat byggnadstillstånd till en större kycklinguppfödning tvärs över vägen mitt emot den tilltänkta tomten. Friluftsfrämjandet vände sig då till Södra Sandby kommun som visade större intresse än vad Dalby kommun gjorde. Sandby kommun köpte tomten Hardeberga 4:5 1970 och året därpå startade bygget.

 

 

 

Inom kommunen tyckte man att det rörliga friluftslivet behövde ordentliga och välplanerade markområden. Dessutom visste man att Lunds storkommun skulle bildas 1974. Det betydde att Dalby och Södra Sandby kommuner skulle införlivas med Lund.

 

Under 70-talet införde man från centralt håll i Stockholm begreppet "riksintresse". Det innebär att man kan skydda ett värdfullt markområde från att användas på vad man ur markanvändningen anser som ett felaktigt sätt. Därmed kom den fysiska riksplaneringen igång hos Lunds byggnadsnämnd.

 

Den 1 augusti 1972 var den nya Skryllegården färdig och den 5 september invigde dåvarande landshövdingen Gösta Netzén det nya fritidseldoradot. Alla lundabor (och övriga skåningar) hade nu, årets alla dagar, tillgång till två byggnader med servering, kiosk, omkläd-ningsrum, dusch, bastu och motionssal. Byggkostnaden för Lunds kommun blev 2,1 milj. kr. Man överlät driftsansvaret på Friluftsfrämjandets Lundaavdelning.

 

Med Sven Håkansson som nyutnämnd intendent blev gården direkt en succé med 25.000 besök innan årets slut. Friluftsfrämjandets medlemmar gallrade de alltför täta gransnåren på marken runt anläggningen och föreningens ungdomar sålde dessa som julgranar. För pengarna man fick in köpte man ny friluftsutrustning till sin ungdomsverksamhet. Ungdomarna fick samtidigt en stockstuga och sex stycken vindskydd i närheten.

 

Eftersom kommunen redan då hade ett starkt intresse av att Lundaborna skulle ha tillgång till bra friluftsområden var det naturligt att Skrylleområdet sedan dess, med några få undantag, har varit skyddat från bebyggelse. Naturvården, kulturminnesvården och det rörliga friluftslivets intressen ska alltid värnas som riksintressen inom Skrylleområdet. Senare har andra naturresurser också utpekats som riksintresse. Bland annat är den sällsynta bergarten kvartsit, som finns på några ställen i denna del av Romeleåsen, en sådan naturresurs. Det har skapat en tydlig intressekonflikt bland kommunens innevånare och näringsidkare.

 

Domänverket var den stora och aktiva markägaren i Skrylleområdet och dess intresse var inte från början att tillgodose friluftslivets behov av mark. Friluftsfrämjandets verksamhet stördes av avverkningar och nya skogsvägar vid motionsspåren, berättar Bengt Jonsson. Han var med från starten av Skrylleområdet som generalplanarkitekt i Lund.

 

Kommunen övertog den gamla Skryllestugan nära Dalbybadet. Idag har stugan ersatts på samma plats med en större och modernare, byggd av Tetra Pak. Den kallas Tetra Eden och utnyttjas av Tetra Paks anställda.

 

 

 

Skryllegården var från början dimensionerad för 125.000 besökare. Redan från början kom det 400.000 besökare om året och gården har idag haft sammanlagt drygt 10 miljoner besök (9.970.350 vid årsskiftet 96-97). Publikrekordet ett enskilt år, 511.000 besökare , noterades 1994. Genom en trafikräknare räknar vi antalet besökande via antalet bilar och bussar. Vi utgår från att varje bil i genomsnitt har 2 besökare per bil under vardagar och 3 under helgdagar. Vi får också besked om antalet passagerare i varje buss som besöker oss.

 

Ett tiotal motions och vandringsspår fanns utlagda redan från början. Efter hand har de "kanaliserats" för olika användare. Motionsspår som underhålles året runt, varav två med elljus (1,2 respektive 2,2 km) och numera med grus istället för barkflis (som vållar motionärerna mer skador). Det finns "Upptäcka och uppleva spår", Romundspåret, i anslutning till Naturum. Vidare finns hundspår och handikappspår. Skåneleden passerar förbi Skryllegården.

 

14 grillplatser är bas för de många förskolor och skolklasser som varje år gästar Skryllegården. Lundakorpens 3 km:s tipspromenader på lördagar har blivit en klassiker. Man började med organiserade motionsgymnastik. Man använder gymnastiksalen även för pingis. I ett rum bredvid kan man träna sina muskler med hjälp av enklare styrkeredskap.

 

1973 genomförde man den första motionsskolan på Skryllegården. Ett 50-tal deltagare studerade friskvård, kost och motion. Ledare inom Friluftsfrämjandet utförde konditionstester.

 

Midsommardansen blev en ny tradition. Den första bytesmarknaden för friluftsutrustning genomfördes. De snöfattiga vintrarna hade inspirerat till en 850 m lång elbelyst rullskidbana. 1974 startade damgymnastik med två grupper och man genomförde Skryllemilen för första gången. Under 1975 utökades verksamheten med fler pass motionsgymnastik samt månaden orienteringsbana. För att stimulera allmänhetens motionerande anordnades vårlunken med fem motionstillfällen och prisutlottning. Friluftsfrämjandet startade en planeringsgrupp för Skryllegårdens aktiviteter och kringmiljö. Bland annat skissade man på en bollplan vid Elins stuga. Den 10 januari 1976 räknade man in den 1-miljonte besökaren. Detta firade man med kaffe och musikunderhållning. Trimorientering blev ett nytt samarbete med Lunds Orienteringsklubb.

 

 

 

På grund av svårigheterna att samordna ett aktivt skogsbruk med aktivt friluftsliv med sina olika naturvårdsintressen bildade man 1976 Skryllerådet. Det är ett samrådsorgan mellan Lunds kommun, vissa privata markägare, som också har intressen i området, Friluftsfrämjandets Lundaavdelning samt Länsstyrelsen i dåvarande Malmöhus län där Naturvårdsenhet blev ordförande. Skryllerådet är fortfarande den arbetsgrupp som anvisar hur hela Skrylleområdet ska skötas.

 

Den svåraste avvägningen har områdets olika stentäkterna varit. Kvartsit är värdefull som slitlager på asfaltväg. Men det är samtidigt en verksamhet som vissa personer anser stå i konflikt med de intresseområde som gäller för friluftslivet, miljövården och boendemiljön i närområdet.

 

Att värna om täkterna som naturresurser betyder dessutom inte bara att se till att de kan brytas utan också att man hushåller med dem så långt det är möjligt. Huvudansvaret för dessa beslut ligger hos Lund kommun och Länsstyrelsen tillsammans.

 

På dagordningen vid Skryllerådets sammanträden har frågor om skogsbruket alltid varit en stående punkt. Skryllerådet är det forum där principerna för skogens skötsel och planering diskuteras. Både Domänverket och kommunen har fått kritik för deras "rationella" skogsbruk. Klagomål från allmänheten har tagits upp med huvudmännen. Det är också tack vare Skryllerådet som den dominerande granskogen lättats upp. Först genom lövbårder längs spår och leder och sedan genom att hela området har nyplanterats med lövskog och granen gallrats.

 

Det var i Skryllerådet som de första signalerna från Domänverket kom att man ville sälja sin mark i Skrylle. Rådet rekommenderade Lunds kommun att köpa marken. Stiftelsen för fritidsområdet i Skåne erbjöd sig att köpa c:a 170 ha. Rådet fick också gehör från Naturvårdsverket, som gick in med en tredjedel av köpeskillingen på villkor att marken avsattes till naturreservat. Kommunen tog fram underlag till förordnande för områdets hela 565 ha och gjorde en skötselplan och en ny skogsbruksplan. Ett område nära Dalby och Sandby undantogs från reservatet. Här vill Ballast Syd gärna bryta sten och därmed finns intressekonflikter mellan det rörliga friluftslivet, naturvården och bebyggelsen i Söndra Sandby.

 

Den värdefulla fäladsmarken vid Sönnervång intill den gamla täkten har inte heller fått något skydd. Frågor om stenbrytning har ofta varit uppe i Skryllerådet, däribland planering för hur Bergqvistska täkten strax intill områdets högsta punkt, Boks backe som är 123 meter över havet, ska omvandlas till Skryllesjön med bad på sommaren och skridskois vid vintertid.

 

Sedan 1996 är det Park och Naturkontoret inom Tekniska förvaltningen som har ansvaret för c:a 400 hektar skog i området. Man är naturvårdsförvaltare även för Stiftelsens för fritidsområden i Skåne marker, c:a 170 hektar, samt Måryd och Fågelsångsdalen. Området närmast Skryllegården, inklusive Skryllesjön, sköts av Friluftsfrämjandets Lundaavdelning. Som entreprenör anlitas kommunägda Markentreprenad och som konsult Skogssällskapet.

 

I det intressanta landskapet runt Torna Hällestad, format av rullstensåsar, har flera områden skyddats genom naturreservat inrättade under 60- och 70-talet. Det gäller Prästskogen, Prästamöllan, Borelundsåsen och Gryteskog med sina unika vresbokar (Trollskogen). 1994 övergick Knivsåsen plus nyinköpta arealer, sammanlagt 160 hektar, från Domänverket till naturreservat. Alla dessa reservat liksom Dalby Norreskog och Billebjer förvaltats av Länsstyrelsen. Skåneleden går genom de flesta reservat och är en viktig anläggning för det rörliga friluftslivet med anslutning till övriga naturområden i kommunen och Skåne.

 

Trots att Skrylle nu är omgivet av 11 skyddade områden finns det ytterliggare mark på samhällets önskelista. Ett sådant var fäladslandskapet mellan Dalby och Hällestad. Här föreslog Skryllerådet ett reservat vid Jonstorp, en vacker enfälad med översilningsmarker med orkidékärr. Rådgivande beslut togs i Skryllerådet i december 1996 och Lunds kommun köpte marken 1998. Kommunen äger redan området Rökepipan som är väl kvalificerat som reservat. På önskelistan står också fäladen vid Sönnervång och Abusadalen.

 

Eftersom Skryllegården har lockat många fler besökare än väntat byggde ut herrbastun och samtidigt en ny samlingssal. I denna lokal, eller Landstingsalen som den kallades, startade 1977 ett friskvårdsprojekt. På försök inleddes gemensam motionsgymnastik för damer och herrar. På Skryllegården räknades den 2-miljonte besökaren in den 3 september.

 

Friskvårdsprojektet inriktades mot personal inom kommunen och 650 personer deltog. 1979 hölls kurs med ungdomsledaren Torvald Wermelin, som startat hela Friluftsfrämjandets TVM verksamhet (Tre Vildmarks Mål i skogen, vattnet, fjällen). Man visade upp sin barn- och ungdomsverksamheten på Alle Man Ut dagen inför 5.000 intresserade. Torsdagarnas pensionärsbuss, som bekostas av Lunds kommun, hade premiär med c:a 45 deltagare i veckan.

 

1980 anlades ett handikappspår med bidrag från Lunds kommun och M-läns landsting. Ann-Margret Faager startade en speciell ryggskola.

 

1981 rasade ännu en storm som fällde mycket skog i anslutning till elljusspåret som blev så blockerat och skadat att både spår och belysning måste byggas om varvid 234 ton krossmaterial gick åt. Den 19 januari besökare nr 3.000.000.

 

1982 fyllde Skryllegården 10 år och Friluftsfrämjandet 50. Skrylles jubileum firades i två dagar med mycket musik och dans. Vid jubileumsmiddagen delades Friluftsfrämjandets förtjänstplakett ut till kommunalmän som engagerat sig för Skryllegårdens tillkomst: N Gustavsson, H Ingemansson, S Lundeborg, C Wadmark och S Oredsson.

 

1984 ökade besökarantalet sedan bussförbindelserna ut till Skrylle hade förbättrats. En ny och tydlig spårkarta sattes upp på stora informationstavlan. Mullestigen blev färdig. Boijsens dammar blev restaurerade och Domänverket gallrade kraftigt i sin skog. Lantbruksuniversitetet startade försök kring stormskadeförebyggande skogsskötsel. Föreningen fick en donation om 100.000 kr efter sin tidigare ordförande Nikolaj Elmer-Madsen.

 

1985 byggdes Stockstugan till eftersom Elins torp revs, då det var i mycket dåligt skick. Stockstugan kunde nu fungera för kursverksamhet med goda inkvarteringsmöjligheter. Mulleverksamheten på lördagar inleddes 20 år efter det att Mulle gjort första entrén i Lund. Lundaavdelningens barn- och ungdomsverksamhet fick M-landstingets miljöstipendium för "synnerligen stora insatser för att väcka naturvårdsintresset hos framför allt barn och ungdom".

 

Långfärdsskridsko blev en ny vuxenverksamhet. Skryllegården räknade in sin 5-miljonte besökare. Detta firades med jubileum då 640 personer deltog i en speciell naturpromenad. Nya snålstrilade duschar installerades.

 

1986 hade TVM-arna en skräpsamlardag i Skrylle med "utställning" av allt som hittats. Vuxenverksamheten genomförde sexton Skryllevandringar. Sex grupper med sammanlagt 270 deltagare motionerade i hallen. Stockstugans vedbod flyttades och blev Mullekojan. Skryllesjön höll på att färdigställas med skid- och pulkabacke. Ett arbete som dittills gått planenligt! Under 80-talet träffades en överenskommelse med täcktföretaget Ballast Syd om att företag efter slut-brytning av kvartsiten där, skulle återställa det så kallade Bergqvistska stenbrottet till en badsjö. Enligt den allra första planen skulle sjön varit klar 1987.

 

1987 fyllde Mulle 30 år. Nytt för året var svampinformation i samarbete med Studiefrämjandet. 1988 blev köket tillbyggt med 64 kvm för att klara moderna hygienkrav. Nytt besöksrekord slogs på Skryllegården med 435.000 besökare.

 

1989 gick Sven Håkansson, sedan länge känd som "Mr Skrylle", i pension och efterträddes av Stefan Måsbäck. Lunds kommun föreslog i sin översiktsplan byggandet av en Hardeberga stad i direkt anslutning till Skrylleområdet. Förslaget väckte starka känslor i Friluftsfrämjandet och Skryllerådet. En konferens om framtiden genomfördes på Skrylle med inbjudna föredragshållare. Om detta bidrog till att svänga opinionen är svårt att säga, men Hardebergastaden blev inte verklighet. Den gamla rullskidbanan, som inte använts på länge, revs upp. Vattnet steg i sjön!

 

1990 genomförde Sven Håkansson sin sista exkursion till bland annat Skryllesjön, som nu i stort sätt var färdig. Han avled kort därefter. Dessförinnan hade han mottagit Friluftsfrämjandets högsta utmärkelse, järnmedaljen, ur dåvarande vd Torsten Söderhorns hand. Till Sven Håkanssons minne inrättades en minnesfond som startade arbetet med att samla in pengar till ett naturum i Skrylle. Ledande i detta arbete var Svens vapendragare och förenings ordförande Sven-Erik Christenson.

 

1991 uppfördes Skrylle naturum efter en idéskiss av parkchef Lars Jacobsson. Bakom förslaget stod Lunds kommun, genom Park och Naturvårdsnämnden (Lars Jakobsson och Nils Englesson) i samarbete med Friluftsfrämjandet (Sven Håkansson/ Stefan Måsbäck och Sven Erik Christensson). Den 28 september invigdes naturum av landshövding Bertil Göransson. Mer information om vårt naturum hittar du på en egen länksida till vår hemsida. 1992 firade Skryllegården 20 års jubileum och Lunds lokalavdelning firade sitt 60-e verksamhetsår. 437 000 personer besökte gården. Många vandrar det sk Romundspåret från naturum. Ett speciellt lärarmaterial finns att få i motionsreceptionen.

 

I januari 1993 fällde ännu en storm stora mängder träd runt Skryllegården. Försurning och luftföroreningar med åtföljande röta i virket anses vara en av förklaringarna till att stormen orsakade så många nerblåsta träd. Granen i Skrylle alutar växa redan i 30-årsåldern och det är lätt att se att den inte mår bra. Samma år kom de första regnskyddade rastplasterna till och hundspåret fick tio nya aktivitetsstationer.

 

 

 

1993 sålde Domänverket Dalby kronpark till Lunds kommun och till Stiftelsen för fritidsområden i Skåne. På villkor att marken blev naturreservat bidrog staten med en tredjedel av köpesumman på 10,5 miljoner kr.

 

Detta är kanske den viktigaste händelsen för Skrylleområdet. Reservatsskyddet innebär att området är skyddat mot framtida exploateringar och förhoppningsvis kommer markområdet att för överskådlig tid bevaras för friluftsliv och rekreation.

 

1994 träffades ett nytt avtal mellan Lunds kommuns och Friluftsfrämjandet för driften av Skryllegården. Det reglerar också vem som äger vad. Friluftsfrämjandet fick större eget ansvar för byggandsunderhåll och skogsskötsel i anslutning till gården. I samarbete med Vuxenskolan drevs två ALU-projekt, för att förbättra spår, broar och röja igenväxande betesmarker. Skryllesjön fick en ny botten tätad med lera eftersom den första inte var tät tillräckligt. För första gången översteg besökssiffran 500.000 personer. Konditionstesten kom igång igen med hjälp av en ny "datacykel". Lunds OK:s nya orienteringskarta för Skrylle blev klar.

 

1995 utsåg Centrala Friluftsfrämjandet Lunds kommun till årets "Friluftsmiljökommun", främst för reservatets "sociala profil": Skrylleområdet fick en egen informationsbroschyr framtagen av Friluftsfrämjandet och dåvarande kommunekolog Nils Englesson. Skryllesjöns "täta botten" höll inte och vattnet läckte åter ut. Lunds Orienteringsklubb fick egna lokaler i anslutning till Dalbybadet.

 

1996 startade ett större samarbete med FUB (föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna) för att ge förståndshandikappade möjlighet till en god fritid. Efter kommunens omstrukturering är det Kultur och fritid som har huvudansvaret gentemot Friluftsfrämjandet. En framtidsgrupp har bildats parterna emellan. Kommunen har köpt in mer mark i anslutning till Skryllegården och på så sätt kan en särskild gång och cykelväg dras från Sandby/Dalby vägen i framtiden. Skryllesjön reparerades och en textilduk förstärkte botten. 1997 såg äntligen Skryllesjön ut att hålla tätt. Området skulle från midsommar detta år erbjuda ett nytt vattenhål. Men någon dag före öppnandet hittade vattnet ännu en gång ut!

 

Inom Skrylleområdet finns också sedan 1981 sportfiskedammarna i Rögle under ledning av kommunens Kultur och fritid och som drivs ideellt av en grupp pensionärer. På 15 hektars vattenyta nästan året om, fångar ca 9.000 sportfiskare inplanterad regnbåge och naturligt förekommande gädda och abborre. För det årligen återkommande kräftfisket i mitten av augusti är intresset mycket större än de knappt hundra platserna räcker till.

 

1998 lämnade Stefan Måsbäck sin tjänst och Friluftsfrämjandet anställde Sven Engberg som ny intendent. 1999 är ett nytt avtal mellan Lunds kommun och Friluftsfrämjandets Lundaavdelning klart. Det reglerar skötseln av Skryllegården med närområde i ytterliggare 5 år.

 

Mitt inne i skogen, c:a 500 meter sydost om friluftsgården, har skogen i "Skrölle backar" delvis huggits ner och delvis gallrats hårt. Denna mark är återställd till fäladsmark och idag går 3 st kvigor och 1 tjur av rasen Scottish Highland Cattle och betar på en delar av den. Utsikten över det kuperade landskapet är åter öppnad.

 

Hösten 1999 fattade Lunds kommunstyrelse det definitiva beslutet att inte fullfölja tidigare beslut om Skryllesjön. På grund av den porösa bergarten runt sjön är det inte möjligt att anlägga en badsjö med tillräckligt djup. Erfarenheterna efter de tre försök som har gjorts att täta under sjöbotten visar också att det inte heller är möjligt. Området kring den tilltänkta sjön ska användas som en del av i Skrylleområdets rekreationsmark.

 

Det officiella överlämnandet skedde den 26 september 1999 i samband med Skrylledagen. Skötselansvaret över området överlämnades från Ballast Syd av Bo Forkstam till Lunds kommun representerad av kommunalrådet Christine Jönsson. Hon invigde samtidigt detta härliga område genom att klippa av ett band över stigen ner till sjön. Området är nu tillgängligt för alla att besöka.

 

Väster om Skryllegården har kommunen köpt ett område med betesmark, kärr och torrängar för en gång och cykelväg till Skryllegården. Cykelvägen blev klar i december 1999. Betesmarkens övriga område som inte används till cykelvägen är inhägnat och används som betesmark.

 

Fortfarande är det inte avgjort om Ballast Syd AB ska få öppna något nytt stenbrott väster om vägen Sandby - Dalby. Samrådsförslaget kring översiktsplanen för Skrylleområdet från 1995 pekar på det en lång rad nackdelar med att utvidga täcktområdet västerut. Men en utvidgning innebär samtidigt att man skapar fler arbetstillfällen. Denna fördel ska då vägas emot de olika miljömålen. Samtidigt skapar täkterna tung lastbilstrafik. Inte minst nu när brobygget pågår i Öresund. Täkterna alstrar också buller och vibrationer vid sprängningar och kan tyckas förfula entrén till Skryllegården även om Ballast Syd ansträngt sig att "dölja sitt brott" bakom jordvallen och trädridåer.

 

Efter det myckna men hittills resultatlösa arbetet på att skapa Skryllesjön av Bergqvistska stenbrottet, har kommunstyrelsen i Lund beslutat att inte fullfölja detta projekt. Det har tyvärr visat sig att det inte är ett realistiskt projekt. Ballast Syd hade fått sin tillåtelse att utvidga och framföralt fördjupa detta stenbrott. om man återställde det till en badsjö efter avslutad brytning. Detta projekt gick alltså ej att genomföra trots flera upprepade försök.

 

Under året 2000 kommer vi troligtvis att modernisera hela 5 km-spåret med elbelysning. Planer finns även att dra en belysningsslinga fram till Tetra Eden så att även personal från denna anläggning får tillgång till elbelyst spår under den mörka årstiden. Vi planerar även att dra en slinga fram till Dalby badet, Lunds Orienteringsklubb lokaler.

 

Under året 2000 kommer vi även att förnya våra naturstigar eftersom det finns områden på Skrylle som många av våra besökare ännu inte har besökt. Vi ska skilja på motionsslingor och naturslingor. Skillnaden ligger i att naturslingorna måste man uppleva med "grova skor" och kommer inte att lämpa sig att motionsspringa i. Vi kommer inte att underhålla dessa naturstigar på samma sätt som vi gör med motionsslingorna.